lördag 7 augusti 2010

Hoffmaestro & The Ark

Igår var som sagt en otroligt underbar kväll. Först ut var Hoffmaestro & Chraa. Det är andra gången jag ser dem i år och de var banne mig minst lika bra igår som senast jag såg dem. Den här gången var vi om möjligt ännu mer pepp också och då blir det ju roligare.
Hoffmaestro börjar starkt och sen ökar de under hela spelningen. De är ett sånt underbart liveband och det är så roligt att vara publik.

Jag önskar att jag hade reagerat mer på bitchen som sparkade mig avsiktligt på benet. Önskar jag hade frågat henne vad i helvete hon höll på med, men jag hade fullt upp med att rocka och det kanske var bra det... Sekunden innan hade (troligtvis) samma tjej satt ner sin spetsiga klack i mina tår och jag skrek rakt ut av smärta. Tror det var det som provocerade fram sparken.

Något som också var roligt var att se Joel in action så att säga. Har inte riktigt haft koll på vad det är han gör, men nu fick vi se det. Han är ju på scenen nästan lika mycket som bandet! Vi ropade lite åt honom när han var ute på scenen i låtpauserna, men det var en och annan människa där, så han hörde nog inte oss.

Appropå låtpauser så finns det inte så många sådana. Mellansnack är inget för hoffarna. Det är rakt in i kaklet som gäller och jag älskar det. Om du inte sett Hoffmaestro live är det mågot du borde försöka rätta till.

Lars Lidde Lidström blinkade på bra.

Tyvärr så gick vi lite innan Hoffmaestro slutade. De drog ut lite på tiden och vi ville ju gärna se The Ark också. Så vi småsprang från Norra Hamn till Södra Hamn. Det var slalom mellan folk som gällde.

Underbara The Ark. Jag älskar dem. Det var alldeles för länge sedan jag såg dem live senast. De har sådan underbar energi och magnifika låtar. Ola är som en duracellkanin och far fram och tillbaka över scenen. Han och resten av bandet sprider en härlig värme och allsångsögonblicken är många. För mig är The Ark ett av Sveriges bästa band och det tycker jag att de bevisar på scenen. Sen skadar det ju inte alls att de är ett band som verkligen tänker på hur de ser ut på scenen. De har enhetliga kläder och hela tre klädbyten. Underbart!

Det jag är mest stolt över är att jag vågade prata med Jepson (gitarrist i The Ark) som satt utanför Joels hotell. Nog för att det enda jag lyckades klämma ur mig var "lycka till ikväll", men jag är grymt stolt över att jag vågade.



//I've got sunshine in the palms of my hands

Inga kommentarer: