lördag 31 juli 2010

Raubtier

Det här var ju ett wildcard. Johan ville hemskt gärna gå, så jag och Lania hängde med på Raubtiers spelning på Bandit-scenen. Men hej hopp va roligt det var! Det var Tornedalisk hårdrock när den är som bäst. Det var hårt men svängigt och jag hade riktigt riktigt roligt.

Lite synd var det att man inte hörde texten så bra. Jag vände mig till Johan vid flera tillfällen då han fick säga vad de sjöng och då var det ändå på svenska och en stor del av publiken sjöng med. Men Raubtier är ett bra band och jag ska verkligen se till att lyssna mer på dem i framtiden. Med låtar som Lennart Kannibal och Kamphund har de vunnit mitt hjärta.

Ett extra stort plus var ljuset. Lars (Lidde) Lidsröm är fenomenal på ljus och på den här konserten fick han visa det. Fem plus till Lidde!


//Hårda tider kräver hårda tag

Salem Al Fakir

Kanske inte rätt att jag skriver vad jag tycker om Salems spelning eftersom jag inte stannade på hela, men va fasiken, det är min blogg.

Det här var lite av ett sömnpiller. Jag är inget större fan av Salem och har inte ändrat åsikt efter spelningen. Låtarna är så sega, introlåten helt jättekonstig och jag rycks inte med speciellt mycket. Nej, musiken är inte behållningen av denna konsert.
Däremot är själva Salem en underbar liten man. Han bjuder på så fina ord ("Tack för att vi får spela på en så stor scen") och är otroligt artig hela tiden. Han är också ett energiknippe av rang som försöker engagera publiken i allt från armvevning á la Allsång på Skansen till "dansa, tänk 80-90-tals gymvideo". Han är helt enkelt en väldigt bra artist även om hans låtar är lite för sega för min smak.


//Is the one who gave it to me

Oskar Linnros

Jag delar upp konsertuppleverna jag var med om under PDOL på flera inlägg. På så sätt kommer det vara lättare att läsa och lättare att hitta i arkivet sen...

Första spelningen vi bevistade var Oskar Linnros. Jag anser att det han gjorde i Snook var bättre, men Lania ville så gärna se honom, så vi gick dit. Jag måste nog säga att jag blev lite positivt överraskad. Han var bättre än jag trodde och några av låtarna var riktigt bra. Tycker fortfarande att Snook är bättre, men det här var inte dåligt.

Lite kul var det att han sjöng en Veronica Maggio-låt som han skrivit. Han gjorde den lite annorlunda, men bra. Hade varit ännu roligare om han hade gjort en Snook-cover. Jag tyckte att det var jätteroligt när han sjöng sin hit Ack, Sundbyberg och alla kidsen där framme skrålade med. Jag föreställde mig att det var kids från Öjebyn och Hortlax som stod där framme och skrek att de "blir aldrig som dom från stan!"

Om man ändå har vägarna förbi ett ställe där Oskar ska spela så tycker jag att man ska stanna en stund och lyssna. Han har energi på scenen och det är ju alltid hemskt trevligt att titta på.




//vill inte va den

fredag 30 juli 2010

Dansa och le

Idag har jag pysslat lite här hemma, varit ute och lekt på stan och nu ska vi fara iväg till Pite för att leka på PDOL. Lasse spelar ikväll! Känns som en evighet sedan jag såg honom senast, så det ska bli riktigt kul. Enligt familjen var gårdagens spelning bra, så jag hoppas att han fortfarande är på topp ikväll.

//Spilld mjölk överallt

Moonwalk

Nästa bok att recenceras här i bloggen är Moonwalk skriven av självaste Michael Jackson.
Som jag sagt tidigare tycker jag om biografier, särskilt biografier om musiker och särskilt om de skrivit dem själva. Denna bok har alltså allt det där. Att den dessutom är skriven av en person som har utsatts för så mycket ryktesspridning och annat sattyg gör att det för min del känns ännu mer intressant att läsa den.

Jag tycker mycket om boken. Det känns som att han skriver ärligt och han delar med sig av många tankar kring kändisskap och musik. Ett tips är att ha en dator i närheten när man läser. Han skriver mycket om hur låtarna blev till, speciella framträdanden och speciella videos. Det gör att man verkligen bör se och höra dem för att få ökad insikt i vad han snackar om.

Jag har alltid ansett att Michael har dömts för hårt av allmänheten. Vad han än sagt om skönhetsoperationer han gjort eller inte gjort så är det ingen som tror på honom. Att media och andra har tagit sig rätten att "veta" vad han har gjort tycker jag är vidrigt. Han säger att han fixat näsan och en grop i hakan. Varför skulle han ljuga om allt annat som folk anser sig veta att han har opererat? Och framför allt, spelar det någon som helst roll? För min del skulle han fått operera in ett par bröst om han så ville. Det gör ingen skillnad för mig.

Det som är synd med boken är att den är skriven 1988, dvs för väldigt länge sedan. Det hände så mycket i hans liv efter -88 som jag gärna hade läst om.
Men allt som allt är det en bra bok som gör att i alla fall jag har en större förståelse för mannen Michael Jackson. Jag ger den en 4:a.

Moonwalk av Michael Jackson

//Man in the mirror

torsdag 29 juli 2010

Norrbottensturné

Nu är vi hemma från vår Norrbottensturné. Den startade med högtflygande kojor och avslutades med blixtar och dunder.

Jag har sovit extremt dåligt. Första natten höll min axel på att ta livet av mig. Vaknade minst 30 gånger av extrem smärta. Axeln har fortsatt spöka, men med hjälp av Ipren har jag lyckats minska antalet vaknanden på grund av axeln till runt tio.
Natten till idag låg jag vaken i cirka två timmar på grund av det värsta åskväder jag någonsin varit med om. Det dundrade så att marken skakade och blixtarna var ungefär halvminuten ifrån varandra. Detta fortsatte som sagt i nästan två timmar och det, tillsammans med den rejäla åskskur som spädde på oväsendet, gjorde att det var lite svårt att sova.

Men annars har vår lilla semester varit riktigt riktigt bra. Här följer ett bildregn:

Tree Hotel i Harads:

Här är jag i ett av de coola "rummen".

Ett fågelbo under byggnation:

The Blue Cone:

The Mirror Cube. Enligt mig det coolaste "rummet" av dem alla:

Det blev mycket mysande i tältet för att komma undan myggen.

Lania skulle varit med, för vi såg hur mycket renar som helst längs vägen.

Middag vid Jokkfall:


Tog en sväng förbi Kukkolaforsen också.

Tog Helenas råd och åt en rökt sik (inte svår att övertala när det gäller rökt sik).

Avslutade semestern på underbara Seskarö där nattens åska skakade marken.


//Magiska under

måndag 26 juli 2010

Semester

Nu tar jag semester från bloggandet i några dagar.
Ska göra annat än leka med Lilla Hjärtat plus att jag tänkte vara lite mobil och jag har inget internet som kan hänga med.

Vi ses om några dagar!

//It´s a long way to the top

söndag 25 juli 2010

Mardrömmen

Jag har fått bilder av mardrömmen i huvudet hela bilresan hem. Jag vet inte vad det är, men det är sjukt svårt att få bort dem. Jag vill inte gråta, men när bilderna återkommer hela tiden är det svårt att hålla tillbaka tårarna.

Är hemma i Lule nu i alla fall.

Vill så gärna förtränga de hemska hemska bilderna. Jag trodde jag hade lärt mig att inte släppa fram dem, men just nu känns det omöjligt.

//

Regnig söndag

Tanken var att vi skulle ut och segla, men eftersom det regnar lite nu och lite då, så ändrades planerna till att vi inte gör så mycket alls. Jag har suttit och läst en hel del, nyss var vi iväg på en loppis och strax ska vi fika och spela spel tror jag. Loppisen var relativt stor men mitt köpstopp håller i sig, så jag ville inte kolla alltför noga. Vad är poängen med att leta och hitta om man inte kan köpa?

Johan hittade fina (?) blommor:

Musikmaskin:


//Då sa dropp till drippen drapp

lördag 24 juli 2010

Igelkottar

Idag har vi åkt in till Skellefteå stad, fikat ute i ett villaområde där det låg ett mysigt fik. Där på fiket fick jag nästan tån avbiten av en igelkott (den nuddade min tå, jag skrek till av förvåning och den sprang bort, för att senare komma tillbaka, då var mina fötter tryggt placerade ur igelkottens räckhåll). Vi åkte till en liten strand för att bada benen (hade inte badkläder med) och sen när vi kom "hem" cyklade vi bort till en fotbollsgolfbana där Ida och Johan spelade en omgång medan jag agerade fotograf/protokollförare/mat åt myggen.
Under matchens gång hittade vi en liten liten skadad igelkottsunge. Den låg mitt på banan med blodigt huvud. Vi flyttade undan den in i skogen så den kunde dö/läka ifred. Ida kommer nog drömma mardrömmar om den är jag rädd...

Nu ikväll har vi tittat lite på tv, spelat lite spel och tagit det lugnt. Blev inget Trästocks ikväll. Det enda vi funderade på att se Markus Krunegård och då hade vi behövt stressa in till schtaan. Inget vi kände för.

Obs! Blue Eyed Blondes finns på Spotify, klicka här för att lyssna.


We were in the zone

Jag blir så till mig när jag ser en Corvette!

Pannkaka på Stigs konditori.

Igelkotten som nästan åt upp min fot:

Lek vid vattnet:


Fotbollsgolf:


Ida förlorade, straffet var att springa genom fontänen.

Bekvämt...


//Bulleribulleribock

Kebnekajse och Blue Eyed Blondes

Igår var det dags för ännu en Trästocksdag.
Vi kom dit vid halv sju och trodde att vi skulle missa det vi verkligen ville se, men ingen anledning till oro. Kebnekajse spelade länge så vi han lyssna på många fina melodier innan de gick av scenen.
Jag har inte lyssnat sådär överdrivet mycket på dem tidigare, det har mest blivit deras version av Hårgalåten när jag och syster skulle öva hambo i köket. Men det är bra, ingen tvekan om saken. Skön folkmusik som det svänger om. Så coolt med två basister också. En med hela sex strängar på sin lyra... Kommer dessa gamla rävar till en scen nära dig så tycker jag att du ska gå dit. De avnjuts bäst i solsken och om du har trötta ben kan nog en filt att sitta på vara bra att ha.




När Kebnekajse spelat klart sin maratonspelning så sprang vi bort till Krafthallen (tror jag att den heter) och lyssnade på Idas kompisars kompisar, Blue Eyed Blondes. Oooo, så bra. En countryduo som sjöng så otroligt bra. De spelar låtar som skulle kunna passa in i Oh Brother Where Are Thou (de spelade en låt från filmen också) och det var så himla bra helt enkelt. Jag köpte deras EP efteråt också. Blue Eyed Blondes är klart värda att gå och kolla på, lyssna på, köpa deras skiva, ja allt du kan tänkas få möjlighet till. Do it!




//I really made him payayayayay

fredag 23 juli 2010

Smultron!

Igår när vi åkte ner till Skellefte så tog vi en omväg (har hyrbil ner) och tittade runt lite. Det skulle vi inte gjort. Suget efter något alltför dyrt satte in. Har funderat fram och tillbaka under dessa dagar, men jag tror vi kommit fram till att vänta. Det kommer bättre dagar.

Idag har vi gått en promenad bort till (och upp på) Bureberget och fikat. Väl tillbaka fick jag äran att plocka smultron som det var fritt fram att äta helt själv (Johan smakade några). Lyx!

Jag och Ida försökte åka lift upp, men det gick inte så bra.


Ida skulle gå stavgång, men det vad lite för upptunga (fint ord)...

Det fick duga med en "stav" men kan Gustav Vasa...



//Maneater

The New Man och Bullet

Igår var första dagen på Trästocksfestivalen. Vi inledde med att äta middag till tonerna från Melissa Horn (ingen musik som tilltalar mig, lite för trist och tråkigt, men fin röst) och sen efter lite tidsfördriv dök vi in i Campustältet lagom till spöregnet kom.

Nu skulle vi lyssna på The New Man. Detta är Olle Nymans nya band. Det var inte heller min typ av musik. Det var alldeles för deppigt och enformigt för mig. Jag stod dessutom och funderade alldeles för mycket på varför jag kände igen en av gitarristerna. Jag riktigt längtade efter presentationen av bandet. När den väl kom blev jag smått besviken. Gabriel Lidman hette han visst. Det sa mig ingenting. Någon som kan hjälpa mig? Sista låten innan extranumret svängde de dock till det lite, men det räckte inte för att jag skulle tycka att spelningen var något att ha...



Känner du igen Gabriel Lidman?

Efter detta vandrade vi bort till Norran-scenen för att säga hej till Henrik som jobbar i FOH-tältet. Vi tänkte bara säga hej och sedan fara hem, men när Henrik berättar att bandet som ska spela, Bullet, kan vara rätt bra så kom vi fram till att vi lika gärna kunde lyssna på någon låt. Vi blev fast ett tag. Det var riktigt bra 80-talsrock. Duktiga musiker och svängande musik. Sådan där rock som man kan sjunga med i refrängerna på fast man aldrig hört låten tidigare. Det gillades skarpt. Bäst var gitarristerna och basisten som var riktigt bra synkade när det gällde rörelserna. Sjukt snyggt! Mer synkade rörelser av musiker åt folket.
Så Bullet rekommenderas. Om vi hade varit inlyssnade på deras musik hade vi stannat hela spelningen, men nu for vi hem efter ungefär en halvtimme.

Jag och Ida är sjukt coola

Synkade gitarrister och basist!

Vill du veta varför du inte ska ha med paraply på en konsert?
Därför: (gitarristerna gör ett snyggt solo med gitarrerna bakom huvudet)

Hårdrock!


//I wanna rock!

onsdag 21 juli 2010

Historiskt

Idag har vi inte gjort så mycket. Vi var på stan en snabb sväng och avklarade lite ärenden såsom banken, apoteket, mathandling och systemet. Skönt att inte känna ens en gnutta stress med något som man företar sig.
På eftermiddagen gick vi till Norrbottens museum som ligger runt knuten. Vi har tänkt många gånger att vi skulle gå dit, men det blev inte av förrän nu. Det var ganska intressant, fast rätt så litet. Vi blev rätt nyfikna på Finska kriget. Funderade lite över varför det slutade som det gjorde. Man kanske borde ta och kolla upp det någon dag. Jag blev även sjukt sugen på att brodera i korsstygn så nu funderar vi båda på något roligt som man skulle kunna brodera. Johan påstår att det kan finnas snygga och roliga idéer på fuldesign.se, så jag får väl ta och surfa förbi där.

Ikväll blir det grillning på Porsön. Ännu en vän som flyttar härifrån. Dock är det en av Johans vänner den här gången...




//Oh boy

Gucci krigen

Så, nu kör vi igång med boktips. Sommaren är för mig en tid då jag verkligen har tid att läsa de böcker jag vill, men jag ska försöka vara duktig och läsa även under resten av året.

I söndags när vi skulle åka norrut köpte min mor två böcker åt mig. Den ena är nu utläst. Denna bok heter Gucci krigen och är skriven av Jenny Gucci. Hon var gift med Paolo Gucci, Guccio Guccis (grundaren av Gucci) barnbarn. Hon var gift med honom i ungefär 18 år. Jenny skriver om hur de träffades, om de bisarra familjefejderna inom Gucciklanen och om rikedomarna såklart. Boken handlar även om mord, svek och bitterhet.
Jag tycker om biografier. Egentligen är jag mest svag för biografier om musiker, men andra intressanta personer kan också vara kul att läsa om. Särskilt om denna person har skrivit boken själv. Här är det den näst bästa, hans fru som skrivit. Hon har ju varit med om hemskt mycket och det är spännande att läsa om hur hon sveps med i livet som snuskigt rik och hur de snuskigt rika kan ha en förmåga att bete sig snuskigt elakt och konstigt.

Jag tycker att boken helt klart är läsvärd. Det är spännande att läsa om en familj som en gång var så mäktig. Jag hade ibland svårt att hänga med när det gällde själva Gucci-sakerna ("det klassiska... mönstret" osv sa mig inte mycket) men om man undrar över sådana saker är det ju bara att googla.

Boken får 3,5 av 5.


//It´s a rich man´s world

tisdag 20 juli 2010

Nu är det stopp

Igår köpte jag en klänning. Den kostade bara en hundralapp, men idag har jag dåligt samvete. Men jag har haft den på mig hela dagen så jag kan inte lämna tillbaka den heller...
Idag har jag betalat två hyror till min kära sambo (jag glömde betala förra hyran) och inser att nu är det stopp. Jag får inte spendera en krona till på hela sommaren. Det enda som får inhandlas är mat och biljetterna till PDOL och Luleåkalaset (bara en dag på varje, har inte råd med mer). Det känns lite trist att jag måste införa detta stopp nu när sambon och jag ska iväg och semestra, men i helgen blir det gratisfestival i Skellefteå och sen ska vi ut på bilsemester, får väl helt enkelt se till att inte handla något.

Jag har otrolig panik inför hösten. Jag vill verkligen inte plugga, men arbetsmarknaden är ett skämt.

Här kommer fina bilder som Johan tagit på mig och Joar. Min favoritbild kom inte med eftersom den blev stående när jag laddade upp den, trots att den är liggande. Sjukt irriterande...






//All the thing I could do