Ljusfestivalen Luleå 2012

Här kommer ett gäng bilder från ljusfestivalen. Allt för dig kära mor!

//

Ljusharpan

Här kommer videon på när jag leker lite med ljusharpan i Stadsparken.

//

Tårar och ljus

Tack för era fina ord i förra inlägget, det värmer.
Så småningom kommer jag ur svackan, bara jobbigt att vara här nu.

Ikväll var vi på konsert på Kulturens Hus. Glada Hudikteatern in concert närmare bestämt. Åh, så underbart det var. Tårarna rann ganska många gånger under kvällen, minnen sköljdes över mig och tankarna snurrade. Kommentarer som man läst ("Ska jag ligga här hemma och dö medan ni spelar teater?!"), personer man saknar, möten med helt fantastiska människor, en helt fantastisk premiär på en helt fasansfull dag. Glada Hudikteatern har kommit långt från gymnasieelevsband och egenskrivna sånger under Ha en Underbar Semester. Det är helt underbart och fantastiskt vad de har byggt upp.

På vägen hem gick vi runt och tittade lite på Ljusfestivalen som hade premiär i stan ikväll. Eller, vi gick till Stadsparken och stannade där ganska länge. Oj, vad roligt vi hade! På scenen i parken finns en stor ljusharpa som man kan spela på. Lite svårt att förklara, men det var verkligen helt fantastiskt roligt. Har en film på det. Det gick helt klart bättre att spela när man var två, men någon var ju tvungen att hålla i kameran. Filmen får ni imorgon, så länge får ni njuta av bilderna.

I resten av parken hänger det en del träprylar, bland annat två gitarrer

//

Kryper tätt intill och blundar

Hatar dessa små perioder.
Inget är roligt just nu.

Eller, på jobbet idag kände jag mig som en bra lärare, det är ju alltid något.

Och tidigare i veckan var det inte alls så här.

Bläää.


I måndags provade jag Zumba för första gången i alla fall. Tänkte att man måste ge det en chans eftersom alla verkar tycka att det är en helt fantastisk typ av träning. Jag är inte imponerad. En ganska mesig typ av träning skulle jag vilja påstå och ganska enkel dans var det. Kan nog vara så att det beror på vem som leder passet, men det kändes inte riktigt som något för mig.

Ikväll var det kör. Inte så givande med tanke på mitt humör. Sången gick därefter.
Nyss såg jag en liten film på Systers blogg. Den fick tårarna att rinna och den fick mig att inse att om en vecka får jag träffa dem där hemma. Förhoppningsvis har humöret redan blivit bättre innan dess, men annars lär det hjälpa att få pussa på Prinsarna.

Nu tänkte jag testa om det hjälper att krypa tätt tätt intill mig egen prins här hemma.

//

Fint på posten

Dagarna verkligen flyger förbi. Inte länge kvar tills jag ska få åka hem till Fina Familjen nu... Det börjar kännas att jag inte träffat dem på väldigt länge. I veckan fick jag ett brev från dem. Fick en nyckelring med ett budskap som är väldigt mycket jag:

Sedan var det nära att jag missade det finaste av allt. Kuvertet var trasigt när det kom och posten hade stoppat allt i en påse, det gjorde att jag bara tog ur nyckelringen och kastade resten. Sen fick jag höra rykten om att Ängeln fått ett brev också och min mor sa att jag minsann också skulle ha fått ett brev. Vilken tur att de sa något! Jag har hört att brevskrivaren själv har undrat om jag inte tyckte om hans brev, men det är ju självklart! Det är nog det finaste brev jag någonsin fått. Du kan ju hälsa honom det Syster (ifall han inte brukar läsa min blogg själv...).

Idag blir det nog tyvärr lite jobb. Har en flippfilm som måste bli klar innan onsdag.

//

Kulturellt

Oktober blir verkligen kulturmånad för mig och sambon.
Ikväll ska vi på Norrbottensteatern och titta på revy, sen har vi bokat in att vi ska gå och se Umbilical Brothers plus att jag idag fixade biljetter till Glada Hudikteatern in consert.
Vi brukar ofta prata om att vi borde gå på mer kulturevenemang, särskilt eftersom vi bor så centralt och har så nära till det mesta. Den här månaden känns det som att vi lyckas. Dyrt blir det, men förhoppningsvis blir det trevligt också.


Här är ett klipp på Umbilical Brothers. Dålig kvalité, men roligt...

Drog ju ut en tand idag. Det gick faktiskt ganska bra. Kan ju rekommendera lugnande. Jag trodde inte att det gjorde så stor skillnad för det kändes inte som så, men när jag tänker tillbaka på hela besöket så är minnena väldigt suddiga. Jag behövde verkligen anstränga mig för att komma ihåg vad jag pratat med Johan om på vägen hem.
Jag har i alla fall inte alls haft lika ont eller haft en lika jobbig dag som efter jag drog ut min förra visdomstand.

Nu är det dags att äta lite middag. Har svängt ihop något nytt med fläskfilé, grädde, fond och mangochutney. Hoppas det blir gott!

//

Fint

Det är mycket nu. Det som är positivt är att det inte bara är jobb. Jag har en massa att göra på fritiden också vilket känns väldigt bra.
I måndags kom finaste Joel hit. Han är ute och turnerar med Ronny Eriksson just nu och de bodde några dagar i Pite, vilket gjorde att det passade utmärkt att han kom och hälsade på oss här uppe.
Han kom och hämtade mig från jobbet och (faktiskt) helt utan att jag bett honom om det satt han helt plötsligt bakom trummorna på jobbet och stämde, skruvade fast och fixade. Vilka fin fina vänner man har!

I tisdags var det träning som gällde. Körde helt slut på mig själv, vilket brukar vara ovanligt på konditionspassen. Riktigt skönt. Dessutom klarade jag mig med bara ett glas vätskeersättning efteråt.

Efter jobbet igår så tog jag och sambon tåget upp till Boden för att gå och se Ronny Erikssons show. Den var riktigt bra. Jag insåg att jag tycker att det är fantastiskt roligt och befriande att höra någon kommentera politik på det sättet som han gör det. Jag sitter och håller med om allt och bara njuter av att höra formuleringarna kring hur dumt det kan vara inom politiken.

Så jag fick alltså träffa Joel två gånger den här veckan och en vecka där man får träffa en så fin grabb två gånger kan ju inte vara dålig...
Men då gäller det att vi avslutar veckan idag, för imorgon ska jag till tandläkaren och dra ut en tand. Inte roligt alls. För första gången har jag blivit erbjuden lugnande, så jag får inte ens gå hem själv efteråt, trots att vi bor grannar med tandläkaren. Johan måste komma och hämta mig... Galet.

//

Grattis min fina!

Idag fyller min alldeles egna sambo år!
Han är ju inte riktigt som jag när det gäller paket och presenter så han är inte riktigt lika brydd om att det ska vara överraskningar och sådant. Så därför har vi diskuterat fram vad han ska få. Det blev biljetter till revyn som spelas på Norrbottensteatern just nu (Aldrig får man vara glad) och biljetter till en show med The Umbilical Brothers på Kulturens Hus. Det är ju så trevligt att göra saker med den mannen, så jag är nöjd med födelsedagspresenterna!

Idag gjorde jag i alla fall iordning frukost åt honom. Vi åt den inte i sängen, men det var också det hans eget val. Jag bakade scones och lade på det mesta vi hade påläggsväg.

Efter denna (sena) frukost drog jag iväg till Storheden. Johan skulle ner till Skellefteå för att gå på konsert med sina föräldrar så jag fick åka ut själv. Hade lite flyt och träffade på David och Vincent på vägen dit, så jag fick lunch-sällskap samt sällskap på vägen hem igen. Inte illa alls.
Storhandlade där ute gjorde jag också. Köpte två nya täcken, två kuddar och madrasskydd. Vi beställde en ny säng för några veckor sedan och jag vill ha allt nytt i den för att allt ska vara fräscht. Så nu är det bara att vänta på sängen som skulle ta sex till åtta veckor att tillverkas och levereras...suck...

Har en idé på ny bloggdesign, men behöver nog sambons hjälp för att förverkliga idén, så det blir nog inte idag. Ska ta och baka bröd istället.

//

Vätskebrist

Igår drog Bildfröken med mig på ett danspass efter jobbet. Efter det tyckte HKK-fröken att jag skulle följa med på ett Aerobicspass också. Det gick riktigt bra. Jag känner ju aldrig att jag blir riktigt slutkörd på sådana pass ändå. Har alltid lite mer att ge när passet är slut, så det kändes ju som en bra idé att köra dubbelt. Försökte även dra i mig en hel massa vatten och när passen var slut skyndade jag mig hem, svepte två glas med vätskeersättning och hoppades på det bästa.
Tyvärr hjälpte det inte alls. Vätskebristen var ett faktum. Fruktansvärd huvudvärk som bara blev värre för varje timme och till slut var jag tvungen att gå och lägga mig tidigt. Huvudvärkstablett hjälper liksom inte vid sådana tillfällen.

Förr i tiden hade jag aldrig problem med vätskebrist i samband med träning. Jag drack väl vatten ungefär som vanligt när an tränar, men inget mer än så. Nu måste jag verkligen dricka två glas vätskeersättning när jag kommer hem från ett konditionspass. Syster har gett mig tipset och hon klarar sig med ett glas, jag behöver två och min kära lillasyster har migrän lite titt som tätt. Är det något som blir värre för varje syster tro?!

Man kan ju tro att jag skulle svettas kopiösa mängder eftersom jag uppenbarligen förlorar en massa vatten när jag tränar kondition, men så är det inte. Visst blir jag svettig (annars skulle jag fundera över om jag verkligen gjorde rätt) men inte mer än någon annan.

Nä, man ska nog inte träna egentligen. Det är inte bra för hälsan...

Till något helt annat. Anar ni min avund när jag ser denna bild på systers blogg?

En himla tur att Herr Puonti kommer hit nästa vecka så jag också får se de coola instrumenten...
Fick ju även ett mms med bild på när Nilas får skjuts av denna eminenta ljudtekniker (som fick jobba extra som privatchaufför) till dagis. Inte illa!

//