Det blåste bort

Dagen blev inte riktigt som jag tänkt mig.
Egentligen skulle jag sova i Lanias lägenhet, men efter många mess fram och tillbaka får jag reda på att hon glömt ge nyckeln till Emmelie och den enda som har en extranyckel är Tove och hon är inte i Pite.
Annika erbjöd sin soffa, men eftersom jag har varit så trött de senaste mornarna kände jag att jag behövde sova i en riktig säng, så det vara bara att promenixa till bussen och fara hem.
Insåg att det blåste förskräckligt i Pite. Jag hatar blåst. Får ont i huvudet och allt mitt goda humör blåste bort.
Nu när jag väl är hemma är jag extremt opepp på att plugga, men jag känner att jag måste. Går inte att ligga på latsidan här inte.

I morse blåste det mindre och mitt goda humör var kvar. Jag satt en stund vid vattnet innan praktiken.

//Blowing in the wind