Nuuuuu är det sluuuut. Nu är aallting öööver...
Lule kämpade in i det sista och det var helt magiskt att höra hela arenan skrika: KÄMPA LULEÅ!
Och ska du gå och se hockey: stå med klacken. Underbart!
Jag har ingen röst kvar alls. Tur att jag inte ska vara musiklärare imorgon och hoppas att de elever jag kommer ha är lätta att handskas med, för jag kommer inte kunna ryta åt några om jag låter så här imorgon.
Hela arenan var klädd i Lules färger, och nej, jag fick ingen t-shirt. De som hade sittplats fick en varsin.
Men visst är det mäktigt?
Men nästa säsong är vi tillbaka och då blir guldet vårt!
//Vi ger aldrig upp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar