måndag 27 maj 2013

Sommarmys

Fredag - Johan fick till slut med mig ut på backträning upp och ner för Ormberget. Jag orkade fem vändor samtidigt som Johan sprang nio... Well, well, jag försöker vara stolt över att jag faktiskt gjorde det i alla fall.
Vädret var helt underbart och man riktigt njöt av utsikten från toppen (när man inte höll på att dö av utmatting).



Lördag - frisörbesök, shopping på stan, såg på Stadsmaran, for ut på Storheden. På kvällen tog vi brädorna och rullade ut till Isbrytarna för att njuta lite extra av att det börjar närma sig sommaren.





Söndag - Vi for iväg för att fixa de ärenden vi missat på lördagen (ett hett tips är att aldrig åka till en blomstermarknad på morsdag). Vå åkte även iväg på husvisning, tyvärr hade husets pris redan stigit rejält... Efter det åkte vi till Hertsöträsk och bara hängde. Fick de första hundra myggbetten för året, åt körsbär, hallon och funderade över livet.




Veckan kommer att bestå av stenhårt jobbande. Jag ser inte hur detta ska gå, men det gör det nog.

//

tisdag 21 maj 2013

Sju år

I helgen stannade sambon och jag till på Floras Kulle när vi var på väg hem från Svartöberget. Han hade kommit på vad det var för datum och vad som hände för sju år sedan. Sju år!

För ungefär sju år sedan åt vi glass på Floras Kulle. Pirrigt, mysigt och soligt.
Nykära...

Nu slog vi oss ner bara för en liten pratstund och för att minnas tillbaka lite. Även denna gång var det mysigt och soligt. Kanske inte lika pirrigt (och med mindre hår på en av oss).
Gammelkära...



//

söndag 19 maj 2013

Vårsol

I torsdags skickade min mamma ett sms och frågade om det var långbyxor som gällde här uppe (inför deras besök nu över helgen). "Jo" var mitt självklara svar. Det var inte ens en fundering om något annat. När de sedan anlände på fredag mitt på dagen var dock läget ett helt annat. Strålande vårsol gassade och det var inga problem att vara ute i kortärmat till sent på kvällen. Det svänger fort!

I alla fall har mamma, Annsofi och pojkarna varit uppe över helgen. Vi har lekt i lekparker, spelat tv-spel, besökt Teknikens Hus och haft allmänt trevligt. Jag har sovit på luftmadrass mellan två virvelvindar till pojkar. Man sover inte jättebra, men det är värt det när man vaknar med småhänder på armarna, pussar och leenden som säger "jag är så otroligt glad att få se just dig just nu".

Vi hade konsert med kören i lördags också. Det gick väldigt bra. Jag tyckte det lät bättre än väntat i alla fall. Tror vi kan vara nöjda med vårt allra första egna framträdande.

När familjen åkt hemåt idag så tog jag och Johan cyklarna upp till Svartöberget för att njuta av solen i några timmar. Vi hade fantastisk utsikt över isbrytarna och både Johan och jag slumrade till lite där uppe. Det är sådant som gör att man verkligen uppskattar värmen.





//


Riksgränsen 2013

Har hänt mycket sen sist, så jag delar upp det lite.
Under Kristihimmelfärdshelgen var vi iväg till Riksgränsen med ett gäng kollegor till Johan. Det var strålande sol tre av fyra dagar och helt fantastisk vårskidåkning. Då det är ganska stor yta för relativt få personer så funkar Gränsen väldigt bra på våren. Johan med kollegor var ute på tur några dagar, så det blev ganska mycket skidåkning ensam, men det är helt okej det också. Träffade på Emma och Per från Intersport och åkte med dem några dagar vilket var riktigt trevligt.

Så otroligt skönt att inte behöva frysa ett dugg när man åker skidor! Det var snarare väldigt svettigt. Men det klagar jag inte på.










//


söndag 5 maj 2013

Livet

Idag tog vi på oss vandringkläder och cyklade iväg till Porsön för att vara med på skallgången som anordnats för att hitta Jonathan som varit försvunnen i tre veckor. Det var mäktigt att se hur 300 personer samlats för att hjälpa familjen i denna hemska situation.
Tyvärr slutade det hela tragiskt då han påträffades död. Jag är glad att historien fått ett slut, men så otroligt hemskt att det slutade på detta sätt. Mina tankar går till familjen.



Man blir påmind om hur livet går olika banor och hur snabbt livet kan vända. Jag försöker tänka positivt och njuta av det jag har.
Johan och jag cyklade upp till Mjölkuddsberget efteråt för att njuta av varandras sällskap, äta matsäck och få smälta intrycken.





//


fredag 3 maj 2013

Ensam-hemma-nöje


När Johan är borta brukar jag passa på att se en tjejfilm. Så när han ikväll var iväg på After Work så slog jag mig ner i soffan för att se Pitch Perfect. Innan dess hade jag dock varit nere tvärs över gatan på Olivers och ätit middag med Johan och hans kollegor. Måste ju passa på att njuta av sådana saker medan man faktiskt bor så centralt som vi gör nu.
I alla fall - Pitch Perfect. En perfekt film för mig. Snygg sång, enkel handling och lättsam. Passade mycket bra för en kväll som denna.
När jag sett klart blev jag så inspirerad att jag satte mig och lärde mig en av låtarna som är med - When I'm Gone och den "koreografi" som hör till. Knepigt, men roligt. När vi hade Öppet Hus på jobbet för någon vecka sedan stod några elever och textilläraren och övade på att göra denna tillsammans. De satte inte sången, men mugg-koreografin i alla fall.

Var nu inte så hårda mot mig.




//

Bröllopsplaner

Det var skönt att ha en ledig dag mitt i veckan. Att jobba två dagar, vara ledig en och sedan jobba två dagar till gör att veckan känns väldigt kort. Det kändes inte som tidigare då jag var arbetslös tisdag och onsdag. Antagligen eftersom Johan var ledig tillsammans med mig (i alla fall på eftermiddagen, han jobbade lite på förmiddagen). Vi åt lunch på stan, tittade på demonstrationståget och tog det allmänt lugnt. Bra dag helt enkelt.

Igår kväll slipade vi på planerna inför Anna Carin och Andreas bröllop. Bara en månad kvar nu, så det är dags att se till att vi har något att säga och göra. Det är så kul att planera toastning tillsammans med Johan som nästan kan kallas expert då han har toastat ganska många sittningar på den gamla goda studietiden. Idag ska jag hämta ut min klänning från posten och håller tummarna för att den passar. Men först är det dags för lite jobb. Håll tummarna för att den svaga huvudvärken jag känner inte utvecklas till något värre.


//