Med Murphy hängande över min axel

...går dagen lite sämre.
Allt jag har försökt mig på idag har gått fel alternativt inte fungerat alls. Konstigt egentligen att jag hann med bussen till skolan. En dag som denna hade det inte varit förvånande alls om jag sett bussen segla iväg mitt framför ögonen på mig.
Planen för dagen var egentligen att plugga större delen av tiden, upp till skolan för en kort lektion och sen hem för att plugga lite till. Pyttsan! Den planen glömdes ganska fort.
Största felet har väl varit installation av Office-paketet som inte alls fungerade på en smidigt och tillfredställande sätt. Efter en massa svordomar, messande och ringande till Johan så gav jag upp, åt lunch och åkte till skolan. När jag kom hem igen satte jag mig och pluggade i Open Office istället. Inte mycket roligare det. Jädrar vad jag inte kommer överens med det programmet.
Den där installationen av Office är faktiskt avklarad nu.
När Johan kom hem så frågade han: "Har du kollat under systemblablabla där blablabla brukar hamna"
Jag: "Va?"
Johan: "Jo, men gör det"
Jag kollar där jag tror att han eventuellt möjligen menar att jag ska kolla. Visst finns ikonen på programmet som ska hjälpa mig där, men jag kan fortfarande inte öppna det. Jag berättar det för Johan och här lämnar jag även över Lilla Hjärtat i hans vård.
Johan: "Jo men högerklicka på E:blablabla, här får du"
Jag: "Vad ska jag göra nu?"
Johan: "Du ska ju öppna det där filerna"
Jag: "Ooookej..." Funderar ett slag på vad det är han menar att jag ska göra, letar upp de filer vi pratat om tidigare idag och så sätter installationen igång.
Jaaaaaaaaahaaaa! Det var såååå man skulle göra. Varför kom inte jag på det helt sjääääälv?
Och varför i hela friden vill pojkar inte bara hjälpa till utan helst säga så korta små ord som möjligt så man bara blir frustrerad av att inte förstå?



Och när jag nu väl hade någon att berätta om min dag för så tycker raringen att jag "Ältar" Jahapp, jag fattar. I will keep it inside. Shut up woman!

//Ladies and gentlemen

Känner mig som hemma

Har varit på Smask-rep i helgen. Eller egentligen bara igår. Skulle egentligen ha varit på en genomgång av alla bidrag idag, men orkestern repade lite snabbare än tänkt, så helt plötsligt fick vi reda på att genomgången redan hade varit. Tack för den! Vi som hade en del saker vi ville säga till blåset och en del saker vi ville lyssna extra på. Attans...
Men när jag satt där på repet igår kände jag att jag var hemma igen. Jag älskar Smask-rep. Underbart!

Pär viftar ack så glatt.

En del av orkestern.

Helgen i övrigt har spenderats hos Jonas tittandes på Melodifestivalen (en del mycket märkliga bidrag, men Dolph är en härlig man!) och ätandes pannkakor. Nu har jag kommit hem, sitter med min slanket och försöker bli varm.

//Today is the greatest

Nejdu

Humöret får ta törn efter törn idag känner jag. Nu orkar det inte hålla emot mer och blir dåligt. Försökte spela GuitarHero 5, men var så fruktansvärt dålig, plus att det var tråkigt att spela själv att jag la ner det projektet. Tänkte titta på tv, men eftersom vi bara har tre ynka kanaler så finns det inget som är värt att se. Försökte mig på det där med att ladda hem tv-serier som jag vill se, men lyckades inte med det projektet heller eftersom jag är allt annat än hemma på det där med nedladdning.
Blä säger jag bara.

//Maybe I was stupid

Jag stod inför ett val

Antingen kunde jag stanna hemma och plugga en timme, eller så skulle jag gå på stan och göra ett nytt försök med att hitta det jag vill ha och behöver.
Jag borde stannat hemma. En timme på stan och jag kommer hem tomhänt och less.
Det jag vill ha är mycket enkelt fast antagligen för specifikt.
Jag vill ha ett par väldigt varma handskar i min storlek. Det är ju på tooook för mycket begärt. Finns det handskar i min storlek är de inte varma och finns det varma handskar finns de inte i min storlek.

Dessa i rätt storlek skulle vara bra.

Sen skulle jag även vilja ha ett par underställsbyxor. Inte vilka som helst dock. Jag är ute efter Craft Pro Warm Knicker. De finns absolut ingenstans i hela stan. De flesta butiker har inte ens nåt i Pro Warm och har de det så är det bara hellånga byxor.
Mamma hittade ett par hemma, men de var i Small och jag har Medium på mina tröjor så jag gissar att jag borde ha Medium på byxorna också. Järnspikar!

Varma och otroligt sköna är kläderna i Pro Warm-serien.

Sen hade jag tittat ut snygga tights på Ginas hemsida också, men eftersom jag har sån tur idag så fanns de ju självklart inte i butiken. Grr och morr. Nyss kom jag även på att jag inte tror att creme fraichen vi har räcker för tomatsoppan jag hade tänkt göra till middag. Ibland har Murphy alldeles för rätt...

//Just want you to know

Min cykel fryser

Nästan tur att däcken på min cykel redan var urusla och inte håller kvar luften speciellt länge...

Min cykel har inte fått flytta till Lule än...

Nu ska jag minsann bit i skägget och planera lektioner till imorgon. Har slappat alldeles för länge.

//I wanna feel your touch

Kakor är gott

Igår fyllde sötaste Lania år. Detta firades med att jag kom till Pite (efter jobb och inköp av tyg till Smask med Stina) och gav Lania sin upplevelse, åt mat med henne och Tove och sedan hade vi kalas kalas kalas med en väldans massa bullar, kakor och ost. Gott!

Den är lite suddig, men den är ju så mysig!

Man kan ju undra vad alla pratar om...

Sötaste födelsedagsbarnet!

Idag har jag suttit på Kåren och försökt plugga, har gjort det viktigaste i alla fall...
Nu sitter jag hos Nils och spelar in sång. Vi håller på med en liten popdänga, men snart måste vi gå upp till skolan och koreografera lite dans till Smask.

//Stuck in my heart

The arctic experience

Nu är vi hemma igen. Den här helgen var mycket bättre än förra helgen i Svanstein. Jag kände att bemötandet var bättre, backarna var bättre och snön var oslagbar. Det där med att det var kallt var ju såklart ett stort minus, men med många pauser gick även det ganska bra. Det var roligt att vara där med Sara och Erik. Vi hade kul, drev med det mesta och fick alla skämt att gå liiite för långt.
Vet ni vad det bästa var? Att jag hittade tillbaka till min skidglädje! Den har varit borta ett bra tag nu och jag började bli orolig. Men nu är den tillbaka. Kan den vara annat när man hittar orörd mjuk manchester med lite lössnö på? Detta hittade jag någon gång mitt på dagen. Det är det bästa med att vara näst intill ensam på en skidort. Dessutom var jag ensam i den backen eftersom de andra tog en annan backe ner. Jag befann mig långt in i skogen. Det var tyst och lugnt och alla träd runt omkring mig var helt och hållet snötäckta. Klart man hittar skidglädje då!

Välkommen till Café Den organiska hamstern!

Vi tände en eld där inne och myste i vår ensamhet. Planerade härlig afterski med Stil.

Idag ska jag shoppa nya handskar och lite presenter. Men först ska jag bita i skägget och göra lite skolarbete.

//I wanna spend my days in the, the white snow