I helgen kommer jag vara ensam hemma. Jag är inte bra på sånt. Tycker verkligen inte om att vara ensam så länge som två hela dagar, så jag har försökt boka in fina aktiviteter med fina människor.
Lördagen är klar. Jag har bokat in middag och firande av St Patrick på Bishops tillsammans med gänget jag läste engelska med. Det är ju en liten tradition vi har.
På dagen vet jag inte riktigt vad jag hittar på. Antingen hittar jag någon att ta en fika med, eller så får jag helt enkelt klara dagen ensam. Det känns ok när jag vet att jag får sällskap på kvällen.
Söndagen däremot är ett stort frågetecken. Jag hade tänkt gå på hockey, men har inte hittat någon som vill följa med och jag går inte på hockey själv. Vill det sig illa blir det säsongens sista match (Usch! Hemska tanke!) och den skulle man ju i så fall vilja gå på, men vi får väl hålla tummarna för att det blir fler.
Så nu efterlyser jag någon som vill förbarma sig över mig och hitta på något på söndag. Valfri aktivitet.
//
1 kommentar:
Oj vad olika vi är du och jag. "Tycker inte om att vara ensam så länge"... Ojoj, knastroll. Tänk så skönt jag alltid tyckt det är att få vara ensam! Smart idé att gifta sig och skaffa två små kottar kan man ju kontra med då, men jag hävdar att de två påståendena inte har med varandra att göra. Att tycka att det är skönt att vara ensam är inte samma sak som att man alltid vill vara det eller önskar att man var det.
Hm, dåligt med förslag där kände jag. Läs en bok, se sjuttioelva tjejfilmer och baka. Tadaa!!
Skicka en kommentar