torsdag 13 september 2012

Livstecken

Jo, jag kanske skulle ta och säga hej.
Det är bara det att just nu händer det inte så mycket i mitt liv, vilket gör att det inte känns så väldigt roligt att blogga.
Veckan har innehållit jobb (vilken överraaaaskning), träning (jag försöker ännu en gång hitta det roliga med träning, no luck so far) och så var vi på körrep igår. Inte mycket bloggmaterial där.

Det har väl också att göra med att jag är inne i en liten down-period. En alla-mina-vänner-har-flyttat-härifrån-jag-har-inga-roliga-intressen-var-är-mitt-liv-på-väg-period. När jag väl kommer ur den här svackan kommer jag säkert hitta miljontals saker att blogga om.


Som den här ekorren som nosade runt i parken jag går igenom på väg från jobbet. Den syns lite dåligt, men den var väldigt nära mig. Jag har sett den förr, men då den är väldigt lättskrämd ser man den ofta på språng. Den här gången var den faktiskt lite stilla.

//

2 kommentarer:

Mamma sa...

Puss och kram stumpan.

a-k sa...

bra att du ser på det för vad det är, en svacka som är till för att besegras! ;-) Snart är du på banan igen, som jag känner dig har du alldeles för många roliga intressen(om man nu kan ha det...),€n annan får ju panik;-) jag saknar er tjejer! fredagskram!