No emergency

Min nödplan behövdes inte. Har dragit ihop tre brudar att äta med. Fina fisken!
Jag och Stina ska även färga håret ikväll tänkte vi. Har gått och köpt sån där färg som bara ska sitta i tio minuter. Är lite skeptisk, men man måste ju våga prova eller hur?

Barnen blev så glada över att vi kom och hälsade på dom och ännu gladare när vi gav dom skivan med deras låt. Kändes otroligt skönt att vi gjorde det.

Nu har vi soundcheckat och snart sätter kvällen igång.

//Let me

I.C.E.

Jag har ju glömt berätta att jag har sommarlov numera :) Hade sista lektionen igår.
Dock är jag ju en jäkel på att fylla dagarna till brädden ändå, och i helgen ska det tydligen bli varmt som bara den här, så jag kommer nog finna saker att fördriva tiden med...

Ikväll är det bartömning. Hade sista repet igår och idag måste jag plugga lite texter. Tycker inte om att behöva papper när jag ska stå och sjunga...
Tyvärr ser det rätt så dystert ut inför kvällen ändå. Jag kan tvingas förfesta helt på egen hand. Pojkarna ska iväg på PiteFM-fest (dom såg orden "gratis mat") och då tyckte jag att en middag med flickorna vore det perfekta alternativet. Tyvärr (?) är det så att alla de flickor jag umgås med går en och samma utbildning och just denna utbildning har vissa planer på att ha klassmiddag/fest. De har sagt att de skulle i så fall försöka få med mig, men hur kul är det med ett helt gäng som känner varandra och så jag? Känns ju lite som att tränga sig på om man går på andra klassfester.
Men jag har en plan In Case of Emergency så att säga.
Dels så har jag ännu en flickkompis, Stina, hon går ju precis som jag musiklärare så inga klassfester där inte. Hon kanske vill umgås med mig. Annars ska jag ta ett härligt bad i badkaret, laga en lyxmiddag åt mig själv och bara ta det lugnt i min ensamhet. Njuta så mycken man kan av att vara just ensam. Inte helt dumt det heller.
Vi får väl se vart kvällen leder mig.

Nu ska jag och Stina iväg till skolan vi gjorde praktik på för att hälsa på de små gullefjunen och dem deras låt, sen stan, rep/soundcheck och sen kvällens planer vad det nu är.
Inte så illa för första dagen på sommarlovet.

//Ice ice baby

Mår inge vidare

Idag har jag inte mått så bra... Jag masade mig iväg till gymmet halv nio i morse och upptäckte inte att jag mådde dåligt förrän efter en stund. Efter dusch och frukost mådde jag ännu sämre.
Ont i huvudet och mådde lite illa, men jag var tvungen att gå till skolan. Vi skulle spela in barnens låt (de barn jag och Stina hade praktik hos skrev ju en låt) för vi tänkte åka dit imorgon och hälsa på.
Britt på Kåren bistod med en huvudvärktablett, så efter ett tag gav det mesta med sig. När vi hade spelat in färdigt åkte jag hem och har sovit sen dess. Mycket välbehövligt. Nu är jag pigg igen och redo att ta tag i pianolektion och phösarfotografering. Ikväll är det rep som gäller. Det här kommer nog gå det också :)

//Lead the way

Uppdrag: en bättre människa III

Det här är en svår nöt att knäcka gott folk. För mycket och man blir en dryg jäkel, för lite och man blir påfrestande för sin omgivning. Jag pratar självklart om självförtroende.
Jag kan inte påstå att mitt självförtroende är på topp, jag skulle behöva bättre självförtroende inom vissa områden, såsom musiken och skidåkningen. Allt som allt behöver jag förstå att jag faktiskt kan en del saker, jag är inte helt hopplös inom allt.
Det område jag faktiskt har självförtroende inom är att jag vet vad jag vill, jag står för mina åsikter. Självklart kan jag ändra mig om nån kan argumentera emot mig, men jag är inte rädd för att säga vad jag tycker.
Jag är även ganska bra på att hålla mitt dåliga självförtroende för mig själv. När vi var ute och åkte forsränning frågade instruktören om det var någon som kände sig osäker och hellre ville åka med honom än att paddla själv. Jag tittar runt på de andra och alla ser hur lugna ut som helst. Men själv är jag livrädd efter alla genomgångar som handlar om vad man skulle göra om man hamnade i vattnet. Jag känner att jag inte är stark nog att paddla och att jag kommer dö om jag hamnar i vattnet. Men jag säger inget. Jag upprepar för mig själv att jag klarade det när jag gick i sexan och om alla de andra är beredda att försöka, så vill inte jag vara sämre. Det gick ju galant!

Men människor som hela tiden visar sitt dåliga självförtroende med "jag kan inte" och nervösa skratt så fort de gör något själv, de människorna frestar på. Omgivningen orkar inte med att höra det hela tiden. Och de människor som har alldeles för mycket självförtroende blir också jobbiga att umgås med. "Jag kan bäst" och "Jag kan allt" lämnar inte mycket över till de människor som finns runt omkring.

Så lagom är bäst. Typiskt svenskt...

//Give it

Musik & godis

Gårdagens eftermiddag spenderades till stor del ensam i min lägenhet. Jag övade piano, övade på sångerna till bartömningen, tog ut en text och läste en massa. Det var så skönt att bara ta det lugnt, vara ensam och få ta hand om det jag behövde göra.

Det ser ut att bli fint väder idag och i så fall blir det ju kullen. Hoppas bara att dessa envisa moln envist håller sig borta, för när dom kommer brukar det sluta vara varmt. Luften har inte hunnit värmas upp tillräckligt än...

Nu ska jag iväg till skolan för att vara med på en undersökning som innehåller godis och musik. Låter helt okej :)

//Kill the lights

Johnny to the rescue

Har haft en skön förmiddag idag. Började med en tripp till gymmet (är inne i en perfekt träningsperiod nu) sen nån timme på kullen innan molnen kom. Då gick vi in och käkade lunch, och nu sitter jag här ensam. Har kört ut allt sällskap, för planen är att jag ska spela piano. Plus att det är rätt skönt att vara ensam ibland.

Igår kom älsklingsmannen. Kände hur mycket jag har saknat honom, trots att vi träffades i fredags. Jag behöver hans sällskap mer än jag tror. Vi tittade på x-men och pratade en massa. Mycket bra kväll.

Johnny (min bovärd) var nyss här och hjälpte mig. Det var nästan stopp i handfatet, men han fixade det på ett kick! Han är den bästa bovärden. Helt klart.

//Everybody gonna trip

Uppdrag: en bättre människa II

Jag har funderat och kommit på ännu ett mänskligt beteende som jag finner irriterande. Jag tror dock inte att jag själv beter mig på detta vis speciellt ofta. Det jag pratade om i förra inlägget kunde jag inte riktigt förklara, för det kändes lite för mycket som att peka ut någon specifik, men det här är ett beteende jag har lagt märke till i flera olika situationer och hos flera människor. Jag har alltid irriterat mig på det, men inte förrän nu har jag kommit på ett samlingsord för det.

Beteendet är: brist på eget initiativ.
Det är så frustrerande att umgås med människor som aldrig tar tag i saker själva. Man måste påpeka allt innan nåt blir gjort, eller göra det själv. Dessa personer verkar inte ha förmågan att se vad som behöver göras. Man börjar kratta löven själv och personen i fråga kommer först då på "just det, jag kunde ju gjort det", trots att alla kan se att gräsmattan är täckt av ett tjockt lager löv.
Visst, dessa personer blir oftast inte arga om man säger till dom att göra saker, men det är frustrerande när man måste säga till vad folk ska göra hela tiden för att undvika att behöva göra nåt själv.
Och om man frågar dessa personer: "vad tycker du?" eller "vad vill du?" så får man ganska ofta svaret "jag vet inte" eller "det spelar ingen roll för mig". Väx upp människa! Tag tag i saker själv istället för att gå runt i din egen lilla värld och ha andra människor som gör saker åt dig.

Så nu är min uppmaning till er alla: Gå ut i världen och se er omkring. Vad behöver göras? Kan du göra det? Gör det! Det behöver inte vara att mata utsvultna barn i Uganda, det finns många små saker i vardagen som måste göras. Vänta inte tills någon måste påpeka det för dig, eller göra det åt dig. Allt blir mycket trevligare om vi hjälps åt.

//Big big world