Ordning och reda

Nu är jag hemma i Lule igen. Kom fram i morse efter en jobbig natt på tåget. Jag sov inte alls bra. Låg och snurrade mest hela tiden. Det kommer nog bli en tidig kväll ikväll, om jag inte tar en eftermiddagslur förstås, men det börjar nästan bli för sent för det nu.

Jag har faktiskt lyckats packa upp redan. Gjorde det nästan på en gång och det är så skönt att ha det ur världen. Det har gjort att jag har känt mig fri att pyssla med annat idag. Jag har till exempel tagit ett bad (i badkar) mitt på blanka dagen och så har jag installerat mina sysaker i mina fina sylådor som jag köpte för några veckor sedan. Jag är så grymt nöjd med dem! Önskar bara att jag hade en liten liten burk till som jag kunde stoppa säkerhetsnålar i, men vi kanske lyckas lösa det med hjälp av en pastill-burk.

Underbart fina burkar från Cath Kidston:

Nu ska jag mysa i soffan med en bok. Funderar på att börja med boktips i bloggen. Vet inte om nån är intresserad, men jag är ju intresserad av böcker så det får bli för min egen skull.

//För den stora galakvällen

Engmans Kapell i mitt hjärta

Igår kväll var Johan, Liv och jag på Rock vid Havet ute på Hölick. Det hela började med ett väldans flyt eftersom när vi kommer ut dit helt biljettlösa står att det är utsålt. Liv höll nästan på att gråta (ingen Nicke!), men då kommer en räddande ängel och säger att de har tre biljetter att sälja. Kan man ha mer tur!? Så vi kom in välbehållna och kunde avnjuta mycket bra musik och en del dåligt.

Lokalbandet Lady Loveless inledde och de var riktigt bra. Jag stod och förvånades över att gitarristen var så lik Nicklas till spelsätt, klädstil och rörelser på scen. När han råkade titta upp över publiken (han hade hatt på sig precis som Nicklas, så det var svårt att se hans ansikte) så insåg jag att det var gitarristen från Nilas dop. Honom har jag ju varken sett innan eller efter, men det var ganska roligt att se honom spela i alla fall.
Efter det spelade Staffan Hellstrand och det var väl mindre bra...

Sedan kom de vi hade väntat på. Först ut var Livs näst största kärlek: Nicke Andersson. Han spelade med sitt nya band Imperial State Electric och de var riktigt bra. Jag tycker att de var lite mer varierande än vad Hellacopters var trots att det var samma typ av musik.
Sist ut var mitt favoritband Engmans Kapell. Underbara! Det som var synd var att varken Johan eller Liv är speciellt inne i deras musik, så jag fick stå för mig själv och sjunga med. Men det gick bra det också, fast jag saknade en syster att ha vid min sida. Särskilt när det var dags att sjunga lite skibbedi-idle-diddle-dum.

Några bilder från Johans Iphone (därav suddigheten)

Liv och jag

Engmans Kapell

Imperial State Electric

Så egentligen var det största bekymret regnet som kom i omgångar. Detta förde med sig konsertmarodörer. Man kan inte stå längst fram på en konsert med ett paraply! Det är så otroligt extremt själviskt. Är du tvungen att ha paraply får du vackert flytta dig längst bak. När jag blir rockstjärna ska jag säga det till publiken.

//Mountain Dew

En liten sammanfattning

Här är en kort sammanfattning av vad vi gjort den senaste tiden.
Mardrömmen satte sina spår. Jag har lyckats komma över det ganska bra även om skräckbilderna sitter på näthinnan för alltid.
Just nu är Johan här. Jag har saknat min sambo...

Vi har lagt ner tyngder för att förankra bryggan:

Jag har myst med bebis (och dennes storebror, men jag hittade inga såna bilder)

Jag har jobbat lite i mina rosa arbetsbyxor:

Och mycket mycket mer, men bilder på allt ligger på en massa olika kameror. Det här är vad jag hittade på mammas och pappas, vi får se när jag kan leta reda på mer.

Nu ska vi snart åka till Ön, så det dröjer några dagar innan jag kan uppdatera.

//Svirr och snurr och dingeligung

Orkar inte

Mardrömmen sög musten ur mig.
Jag trodde jag skulle orka blogga, men tyvärr.
Vi får se när jag är tillbaka.

//

Fönebo

Igår firade vi Fredriks födelsedag (som egentligen är idag) vid Dellens blå vatten. Ett dopp i detta blå hann vi också med.








//Himlen är blå

Underbart!

Idag har det varit sommar. Förmiddagen spenderades ute i solen med en bok, när mor kom hem från staden åkte vi till Ankarmon med våra böcker istället. Där fläktade det skönt och det var faktiskt ganska skönt i vattnet också när man väl kom i.

Efter middagen (grillat!) tog vi en sväng ut till stugan. Dels stod luften stilla inne i land och dels ville vi hämta hem kamerorna som vi glömt ute på Ön i några veckor nu.

Mina favoritsysslor är att åka slalom och åka båt. Det är inte riktigt säsong för att åka slalom nu, så då njuter jag av båtresor istället. Det bästa stället att vara på när man åker båt är i fören. Idag fick jag njuta i fören både på resan ut och in. Jag älskar det.






//Ta mig till havet

Ännu en gång på fast mark

Nu har vi tagit oss fram och tillbaka till Åland. Det var lika mysigt som vanligt att åka färja. Vi gjorde inte så mycket mer än att titta på folk och gå runt på båten, men jag kräver inte mer. Det allra bästa som finns är att sitta i baren i fören och blicka ut över vattnet. Underbart!

Idag har jag hjälp mor med att bära kartonger på jobbet, hjälpt syster med barnpassning och hjälpt mor och far med att rensa ogräs.

Missade kvartsfinalen som var klockan fyra. Det är lite väl tidigt för mig att titta på fotboll då. Men med tanke på att Brasilien åkte ut så kanske det var bra att jag inte såg. Jag hade nog blivit så upprörd annars.

I baren i fören:

//Nu sveper vindens ljumma fläkt