Jag fattar piken

Jo, jag fattar piken Liv...
Nej, jag har inte hoppat ut genom något fönster och försvunnit. Jag har däremot hunnit fylla 30 och bli gravid. Hepp! Bra år det här.
Hittills har graviditeten varit bra. Trött på kvällarna och mår illa om jag inte äter väldigt ofta. Det behöver inte vara mycket, men jag måste alltid ha något att äta i närheten. Hittade askar med torkad fruktblandning - bästa snackset någonsin. Andra saker som jag märkt sedan jag blev gravid: ofta väldigt törstig, ofta sugen på frukt, väldigt sällan sugen på godis, totalt osugen på alltför fet mat som tex pizza. Alltså ganska bra saker.
Vi har varit på tidigt ultraljud för att stilla lite oro, så vi har sett ett pyttelitet hjärta picka. Men nu känns det så långt bort, så jag börjar nästan tvivla på att det finns någon därinne. Ser fram emot nästa ultraljud...

30-årshelgen var fantastisk. Vi fick långväga besök och folk från Lule. En mycket trevlig blandning. Så skönt att kunna ha ett helt hus att umgås i. Vi kunde sitta på framsidan i solen, vi kunde vara ett stort gäng runt middagsbordet, vi kunde vara ett ännu större gäng i vardagsrummet, vi kunde ha flera övernattande gäster och vi kunde framför allt ha en flera timmar lång jamsession i musikrummet mitt i natten. Jag var helt enkelt den lyckligaste 30-åringen i världen.
Sen att mina vänner gav sådana klockrena presenter var ju mest en bonus (men jag säger det igen: den dag jag säger att jag inte vill ha några presenter - då är jag verkligen gammal). Jag fick lavinspade, blommor, choklad, Marimekkoskål, presentkort på IKEA, fröer och jord och äntligen äger jag rosa bassträngar! Neonrosa till och med. Som lyser i UV-ljus. Kan det bli bättre? Svar: ja, när det sitter på basen. Lovar att visa bild.

Så, det var en liten uppdatering. Ska försöka skramla ihop lite bilder till nästa inlägg, blir så mycket roligare då. Och så ska jag jobba på att nästa inlägg inte ska dröja allt för länge...

//